Liljeblogg

Min första tanke var att komponera en antiblogg, en blogg som skulle förkasta och ironisera över människors överdimensionerade tro att det finns andra som verkligen bryr sig om i fall någon har druckit apelsinjuice eller två koppar kaffe till frukost, köpt en blå eller en rosa handväska och om handväskan var köpt på Kummelbys marknad eller på NK.
   Jag får nu backa ett par steg och se den nutid jag lever i, folk har verkligen ett behov av att veta om handväskan var rosa eller blå och vetskapen om den inhandlades på NK eller en marknad i Kummelby har tydligen ett högt nyhetsvärde. Vare sig jag vill eller inte.Snarare är det jag som ska ha kritik som inte såg detta behov hos mina medmänniskor från början.
   Mina tankar om en antiblogg är ungefär två år gamla nu och eftersom det redan finns antibloggare som är helt värdelösa på att skriva och ofta bara uppehåller bra och enkla bloggadresser så vill jag gärna inte ställa mig till den skaran... Kan hänvisa till http://www.antiblogg.blogg.se/ så förstår ni nivån.

Jag borde ha skapat min antiblogg i ett mycket tidigare skede, då kanske jag hade fått stå i rampljuset som Alex Schulman eller BlondinBella (får man skriva "BlondinBella" rakt upp och ner utan att betala? Hon har ju trots allt satt TradeMark-tecken efter sitt namn...). Appropå Alex Schulman så har jag honom att tacka för att jag nu sitter och bloggar, detta efter att ha läst en artikel av honom i punkt.se eller vad tidningen hette (...eller heter, om den nu finns kvar.) Artikeln gick ut på att vara irriterad på en väns vän. Obs. detta utspelar sig utanför ett känt uteställe vid stureplan på en VARDAG, endast intressanta människor som lever annorlunda liv, kan vara på stureplan en vardag, viktigt att förtydliga... Hur som helst så var han irriterad på sin väns vän för att hon hade hälsat på honom genom att skaka hans hand. Detta trots att hon var förkyld. Det var allt... Han skrev självklart att han hade skällt ut henne och kallat henne vid olika namn. Denna läsning är sånt som provocerar mig att foga mig till den stora massan och skriva ytterligare en meningslös blogg med åsikter ingen bryr sig det minsta om. Eller va det så att behovet fanns? Knappast kan det finnas utrymme för min blogg eller finas någon som har ett behov av det jag skriver. Det saknas ju både riktad reklam och och rosa bakgrund. Min blogg finns för att inte behöva kasta samhällskritiska åsikter på mina nära och kära.  

Nu inser jag snabbt att jag aldrig kommer att bli nästa BlondinBella (10kr till?) eftersom jag skriver alldeles för långa meningar och alldeles för långa texter. Mitt språk riktar sig inte ens till tonåringar, jag kommer aldrig att lyckas...  Inte heller har jag startat mitt första inlägg med intressanta fakta som "Bella" har (om jag skriver "Bella" så kanske det inte kostar något...). Ta dagens (2/2-09) introduktion t.ex. "Åh vad skönt det var att träna, på väg ut från Balance såg jag att dom har ett grupp-pass som heter Strip Chair, vad roligt det låter!". På mitt gym finns det inget pass som heter "Strip Chair"... (Nu fick jag lite diskret med att jag även jag tränar...) Förbaskat orättvis! Inte heller får jag betalt för att nämna vad mitt gym har för verksamhet eller vart det ligger. Inte ens om jag nämner gymmets namn i min blogg får jag något bidrag! Underligt det där... Däremot sprider jag glatt vidare vilket gym Bella tränar på, Balance är värda det eftersom de antagligen betalar Bella för reklamen i sveriges största "skyltfönster".

"Giiirls! Prova den nya metoden! Strip Chair-workout, efter avslutat pass får du vår kostguide som bassisten Nikki Sixx i Mötley Crue har skrivit, The heroin diary!"